Klöv!

När vi kom hem från morgonpromenaden idag mötte vi rörmokaren som fixar i vårt hus. Han är en otroligt snäll gubbe som även har fixat i min lägenhet, 2 jakthundar har han så det finns alltid något godis i hans ficka. Idag lockade han med Luma till bilen och öppnade dörren. Hon hoppande in..o det luktade så gott där inne, det låg en klöv på golvet! Han tog ut den och Luma bara luktade och skakade för det var så spännande. Först efter att jag busat lite med den och låtsas bita i den vågade hon ta den. Sen släppte hon inte , utan bar den hela vägen in i lägenheten. Inne i lägenheten så "lekte" vi lite med den, jag drog den lite och gömde den i rummet när hon väntade i köket, roligt som bara den. Hon ville inte se den åka in i frysen igen. När jag gick viltspårskurs med Primus berättade kursledaren (Roger Markström) att han väckte intresset hos sina valpar genom att gömma klöven långt in under soffan, och sen själv låtsas försöka gräva fram den. Det brukade valparna tycka var jättespännande.
Jag lade några spår i vintras till Luma, men det kändes egentligen lite för tidigt för hennes del. Eller rättare sagt jag kanske borde introducerat klöven på ett annat sätt. Inte så att det var ointressant då, men inte jätteviktigt heller. Med Primus behövdes inga introduktioner, han älskade att spåra och var så duktig och självklar i det. Men Luma är en helt annan typ av vovve. Nu kändes klöven väldigt attraktiv för Luma och det verkar som det kan vara läge att komma igång med spåren igen.
Tack snälla rörmokaren!