Luma och jag hade en jätteskön promenad i Änggården igår igen. Jag passade på att gå den "nya" promenaden snart så att jag inte skulle glömma vart den gick. Vi gick säkert 40 min utan att träffa någon annan, väldigt skönt eftersom det ändå ligger så nära stan. Sen träffade vi en stoooor Ronja med husse. Ronja var en 10 år gammal tik som var blandning mellan dobbermann och berner senner. Hm, intressant blandning, hon var stor, lite stolpig och släthårig. Luma blev förstås jätterädd, Ronja var lös så hon kom i lugn galopp fram till oss. Luma lät som ett brandalarm. Det är så synd att hon reagerar så på stora hundar som kommer fram, för även om det är snälla hundar så kan Lumas läte ibland få motsatt effekt, endel får lite jaktinstinkt av det där skrikskället verkar det som. Hur som så stannade vi till och pratade en stund, Luma satt bakom mig och blängde och Ronja satt vid sin husse och pep och ville hälsa. Efter en stund så frågade jag om vi fick slå följe med dem ett tag, då brukar rädslan släppa. Det gjorde den, jag släppte Luma lös och först gick hon bakom mig men efter en liten stund började hon nosa Ronja i rumpan och kolla in samma fläckar på marken. Sen var det racer som gällde. Det är så skönt att se när det släpper för Luma. När hon bestämmer sig för att det inte är det minsta farligt.
Resten av promenaden blev jättebra med Ronja som lufsade runt och Luma som lekte rallybil och sprang runt-runt Ronja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar