Puman och jag är på Koster, vi har varit här i nästan en vecka. Jag har både Steneby-jobbat och snickrat på det lilla huset vi bygger. Luma har jobbat på sitt sätt, grävt lite och legat ute och snarkat på min tröja. Världens mest nöjda hund bara hon får vara med.

Huset går framåt, pyttelite i taget och jag lär mig grymt mycket hela tiden. Det är ett litet hus ca 30 m2, men momenten är ju samma som på ett stort fast mer greppbart för  mig som är ovan. Idag kökssurfar jag. Jag är inte bra på att tänka ut hur det skall vara från början, på den tomma ytan, mycket bättre på att se det som kan förändras i en befintlig inredning. Helst skulle jag vilja ha ett fint 60-talskök med snäpplås på luckorna. Det är helt galet hur man kan gå igång på något så litet, men färg och form är ju lite mer min avdelning än snickeri egentligen. Roligt är det iallafall nästan hela tiden och jag har fått en och annan muskel på köpet.
Imorgon blir det Dalsland igen, hetsplanering innan semestern.

Igår gjorde vi MH, jag och Luma, tillsammans med ett gäng gårdshundar på Kinds BK. Jag har aldrig tidigare sett ett MH i verkligheten, bara på diverse filmer på nätet, så det blev en riktigt rolig dag. Innan hade jag pratat med kunnigt folk och försäkrat mig om att beskrivaren inte skulle pressa hunden för mycket eller utsätta den för risker. Nu i efterhand så känns det lite överdrivet, men jag är ju rädd om min gris så då får man väl vara lite töntig.
Vad jag inte alls var beredd på var att Luma skulle tycka att det var så kul. Visst blev hon skrämd av spöken och skrammel, men hon laddade om inför varje nytt moment och var supertaggad hela tiden. Det var grymt att se. Skotten hoppade jag över helt. Jag vet ju hur oerhört berörd hon är av det så jag ville inte chansa och det är jag nöjd med.
Vid samtalet med beskrivaren (Anders Olsson) efteråt sa han att "du har en häftig tik som du kan göra mycket med". Det värmer ju ett mattehjärta såklart.
Jag resonerade om att hon tog lite lång tid på sig innan hon insåg att tex spökena inte var farliga, men han tyckte inte att jag skulle bry mig om det alls, eftersom hon var helt fri från rädslan när hon hade funderat färdigt.
Så, Luma är en häftig tik som är aktiv, leker och jagar trasor som en galning, behöver lite tid när hon blir rädd och får hon bara det är hon en cool typ. Om leken sa beskrivaren "det var ju ganska mycket döda, inte så mycket dra..." och ja, hon har ju ett par sork och råttliv på sitt samvete, så det är alldeles riktigt.

Jag tittade på de flesta beskrivningarna och det var intressant hur olika hundarna och deras reaktioner var. Däremellan hann vi träna lite på planen och fika med de andra förarna. Skall absolut försöka ta mig tid att titta på fler beskrivningar, roligt!

Tyvärr tog jag inga bilder, trots att jag hade kameran med mig. Så dumt.