En smalis i en skokartong... Korta koppelpromenader funkade bra i en dag för Luma. Nu är hon färdig med det tycker hon. Första dagen var jag så orolig att vi tom tog bilen till ateljén, typ 3 kvarter, men nu får hon gå själv, annars har jag en gårdshund som hänger i lampan snart.
3 kommentarer:
Åh, vad ni är duktiga!
Krya på dej! Jag spydde också i morse, men är skapligt pigg med fåntratt på huvudet. Matte tror att jag ftt i mig en liten gummibit från en leksaksand. Vad de ska ha koll på allt man gör...
På lördag ska jag iallafall bli av med tratten, har matte lovat.
Snyggt jobbat. Det är hemskt med magsjuka hundar. Och man blir ju så orolig.
Men det var tacka jag ville. För tipset om skinkosten alltså. Jag har ju använt tubar med smarr i när vi har spårtränat, men inte tänkt på det vid hundmöten. Nu kan jag belöna och distrahera båda samtidigt. Så det var ett himla bra tips.
Var precis ute en runda och mötte den ena lösa hunden efter den andra, som ägarna inte brydde sig om att kalla in. :( Men taxflickorna till och med sket i att de mötande hundarna nosade dem i baken medan de slickade på tuben.
Skicka en kommentar