onsdag 23 december 2009

Ett ljus för Primus

Ljusstaken har min vän Frida Mälarborn gjort

Idag tänker jag på Primus. Finaste Primus som antagligen var Sveriges största Jack Russel med sina 43 cm över manken. Finaste P som också visste precis hur ett snyggt hål skulle grävas och som aldrig kunde göra någonting måttligt. Jag hade så gärna velat sätta ett ljus hos honom nu, där han ligger under äppletädet på Koster.




2 kommentarer:

Lina o Cärla sa...

Vet hur det är att sakna ett kärt djur. Men med åren läker såren och jag kan glädjas åt alla fina minnen utan att känna sorg & saknad. Vi hoppas att vi får behålla Luma & Cärla i många år framöver.

Önskar dig & Luma en skön & underbar jul.

Cam sa...

Så fin=). Ja det är sorgligt när de små liven måste komma till änglarna! Om han var den största Jack russeln så tror jag jag har den största gårdisen, min Alvin är 47 cm i manken=). Ha det gott!