Kosterhelg.  Rose-Marie och Luma betedde sig som om de var på kosläpp. Tångrullning och sorkjakt, bättre än bäst.

Luma är bra sugen på take away semlorna från Nöjds konditori. Skendräktig och vill bara äta och sova. Mycket av båda helst.

Idag är vi i ateljén, det var ganska länge sedan nu. Vi (jag) har haft en slags ja-sägar höst/vinter. Jag har sagt ja till kanske lite för många jobb, det har varit mest roligt men jag har inte haft så mycket tid till övers. Just nu jobbar jag "bara" på Steneby, Högskolan för scen och musik och på Stadsteatern. Luma är inne i efterlöpetperioden, så hon är ganska trött. Pliktbajsar efter några hundra meter och tycker sen att promenaden är klar...
Här var det fantastiskt vårväder igår med sol och snödroppar, idag är regn och en snabb blöt promenad runt Röda sten i hamnen. Nu ligger hon på sin vetekudde i ateljéfönstret och kikar ut. Vetekudden förresten, den där som man värmer i micron, en sån borde alla DSG ägare ha. Luma älskar den. Efteråt luktar hon lite gröt i pälsen, det är gulligt!

Inkallningsövning mellan keramikernas arbetsytor..

Fot..här kan man ju få ångest för mindre. Det stora vita partiet är min rumpa/höft! Den ser gigantisk ut och Luma är yttepytteliten!

Jag jobbar på ett ganska galet sätt på alla plan just nu, så det händer inte så mycket kul att blogga om. Idag har jag dock varit ledig och vi började dagen med att gå milen i Skatås i rask takt tillsammans med Anna och Felix. Jädrar vad trötta vi blev efteråt, både jag och Luma.

Vi bor på landet hela veckan med allt vad det innebär av bilköer till jobbet, frusna vattenbadkar, mockning och raggsockor. Det har varit mycket mys också, Luma har tex upptäckt att platsen framför kaminen är den enda värdig nog åt en gårdshund.

Hästterapi har vi försökt med. Luma har en blockering när det gäller shetlandsponnyn Martina. Vår andra häst har Luma nästan aldrig brytt sig om, men när hon ser Martina blir hon helt störd. Hon bara MÅSTE springa fram, skälla och försöka jaga Martina. Hon blir helt döv för mig och kan nog springa hur långt som helst om hon får syn på stackars Martina, som faktiskt börjar tröttna. Kopplet har varit på nu när vi passerat för att vi skall slippa åka till Blå stjärnan med hovbankad gårdshundskropp.
När jag har henne lös och vi är nära hästarna, då har vi ganska bra kontroll, då kan jag stoppa henne med rösten när hon försöker göra utfall. Men om Martina står längre bort, då liksom skenar hunden iväg på en millisekund och jag har inte en chans att stoppa henne. Har tyckt att långlinan inte känns så bra i hagen om det blir trassel med hästar och hovar men nu åker den nog på iallafall..

Rose-Marie, hon fattar inte riktigt poängen med att göra tjurrusningar runt Martina...Däremot skullle hon ge bort sitt bästa ben mot att slippa ha täcke på sig!

Jag håller alltid på att oroa mig och tycker att det är jättejobbigt att lämna Luma de dagar jag åker till Dalsland och jobbar. Hon får då vara hos mina föräldrar som bor på landet, så det är ju verkligen inte synd om henne, men jag vill ha henne hos mig jämt, men extra bra känns det iallafall när jag får sms av min mamma där det står att "Nu har vi varit ute i 2 timmar i skogen och Luma sover gott efter en dusch"(såklart hade hon hittat en baj att rulla sig i)..
Nästa vecka skall jag och Luma bo på landet hela veckan tillsammans med Rose-marie, det blir mysigt!

Hej, här kommer då rapporten om Zylkenepillren. Jo. Det hjälpte inte ett dugg på Luma. Det var synd, hon hade ett helvete på nyårsafton och under några dagar efteråt. Det skulle vara roligt att höra om tabletterna fungerat för någon hund, för än så länge har jag bara hört motsatsen. Blir irriterad eftersom djursjukhusen här i stan har gjort sådan reklam för Zylkene. Blä.

I helgen har vi hälsat på en vän i Bengtsfors. På vägen dit stannade vi till på Bengtsfors Bk och tränade lite. Roligt att besöka andra klubbar än sin egen, det var visserligen ingen där, men vi kände oss som hemma. De hade 2 träningsplaner varav den ena var något mindre och helt inhägnad. Det är ju helt suveränt tycker jag som inte har en helt inkallningssäker hund.. Annars såg det ut som det brukar göra: Röd barackliknande byggnad med tillhörande altan och anslagstavla.
Vi har varit ganska off från träningen under hela hösten, mycket pga mina konstiga arbeten, men nu känns det som vi är lite på banan igen. Idag gjorde vi ett besök på GMBK tillsammans med Cecilia och hennes gäng och det gjorde oss glada. Just nu är det träning att bara leka och ha kontakt bland en massa okända hemska hundar! Förra årets rattmuff har numera blivit en älskad leksak.