Igårkväll cyklade vi i ösregnet på SydKoster för att titta på Asha Ali på Hotel Ekenäs. Det var grymt bra. När jag kom hem så hämtade jag Luma i stora huset där hon hade gått och lagt sig med mamma. Hon kom och mötte mig men tvärvände när hon såg regnet, och sprang upp och la sig med mamma igen. Söta svikarhunden. Det är kanske 15 meter mellan husen så det var ju inte direkt någon jättepromenad för henne.. Jag var lite ego så jag hämtade henne iallafall och stoppade ner henne under mitt täcke. Bättre sängvärmare är svår att hitta.

Vi har köpt oss ett nytt halsband. Med mässingsringar som inte rostar så man slipper bli rostgul i pälsen. Inte det snyggaste men det var vad Strömstad hade att erbjuda den här gången.

Kom nurå!

För att fortsätta på naturtemat så är det här lite sommaren där naturen slår tillbaks. Massor av fästingar utlovades, vi har enorma mängder brännmaneter och det finns huggorm. Det där med ormen är konstigt, för Koster har varit ormfritt i decennier och nu helt plötsligt finns det massor av orm. Det spekuleras i om någon konstig typ har planterat in dem eller om de kan ha kommit med hötransporter eller liknande. De trivs antagligen väldigt bra, här finns massor av sork att äta. I Göteborg finns det såklart massor av orm, men där tänker jag inte på det. Om hunden blir biten här kan jag inte bara slänga in henne i bilen och åka till sjukhuset utan det blir en annan situation. Det försöker jag att inte tänka så mycket på och vi stampar oss fram på stigarna tills vi vant oss vid att det finns orm här.

En ny inneboende?

Jaha, vi har haft en liten räv som smugit in i källaren och ätit upp kattmaten. "Problemet" åtgärdades med en liten kattlucka som endast katterna kommer in genom. Men nu verkar det vara så att den flyttat in under mitt dass. Så igår när jag matade katten Marja-Lisa så kom räven istället och försåg sig. Marja-Lisa vill inte äta med de andra katterna utan vill hellre hänga med mig och Luma, vi känner oss hedrade.

Nere i högra hörnet på bilden sitter Marja-Lisa och tittar på räven som äter upp hennes mat.

Rävar är ju otroligt fina, men de skall vara i skogen tycker jag. Den här var i storlek med Luma och hade de finaste svarta små tassar! Här på Koster kan rävarna vara bärare av en mask som kan vara farlig för hundar, så NÄ, jag vill inte ha räven här.

Gbg-Koster

Luma och Cartman tittar på Udos övningar.

Vi är tillbaks på Koster igen, men på 2 dagar i Göteborg tycker jag att vi hann med det viktigaste. Vi hann träffa Felix+matte och fick bada och busa med dem. Vi hann också med att både gå kvällspromenad och sen träna lite på GMBK igår på dagen med Ninja och de små svarta. Det var varmt som 17, men eftersom vi hade 4 hundar med oss så varvade vi hela tiden. När 1 hund gjorde en övning fick de andra sitta i svala hinderförrådet och vänta på sin tur. Luma fick börja träna lite på gungan. Vi sänkte den så mycket det gick och stagade upp den i båda ändarna. Cecilia fanns på ena sidan och jag på den andra, Luma fick springa mellan oss och kampa med roliga leksaker. Efter ett tag arrangerade vi den så att den rörde sig lite grand när hon sprang, det gick likabra det. Jag kände mig jättenöjd när jag åkte därifrån.

Sen hann jag såklart med lite saker utan Luma också. Morgonfika i solen med en ateljékompis och sen en snabb garnshopping på stan. För såklart när man ger sig på att sticka en restgarnströja så räcker ju inte restgarnerna, utan man får glatt köpa nytt iallafall...

Jag hade tänkt mig ett stopp på IKEA på väg upp mot Strömstad, men med gassande sol var det otänkbart att lämna Luma i bilen så det får vänta lite.

Framme på Koster ser Luma till att bästa stolen går till henne. Något annat är ju inte att tänka på.

..och restgarnströjan saknar snart bara en ärm..

Trix

Ninja klipper biljetten...

En sån tur vi hade! Vi trodde att alla lämnat stan, men Felix åker inte förrän imorgon och då fick vi hänga med honom ett par timmar idag! Luma blev så glad att hon kissade på sig när hon träffade sin kompis. Imorgon får vi förhoppningsvis träffa Ninjafisen och de små svarta innan vi åker tillbaks till Koster.

liten större störst

Jag är inte kompis med den här bloggen just nu.

Jag är arg. Skitarg. Skulle bara "kolla lite" , vill ha stooora bilder på bloggen som en del andra har. Jag tappade bort min ursprungliga mall. Klantigt. Nu tycker jag det ser ut som skit.

Nån som vet hur man får till de stooora bilderna?

På tur.

Luma o jag drog lite snabbt och spontant till Gbg. Lycka att hitta sitt gamla jätteben!!!

hurra!

Hurra för idag fyller världens mesta livsnjutare 2 år!

För 2 år sedan var jag med Udo, Felix och deras mattar när de tävlade i Karlstad. Då ringde Lumas uppfödare och var strålande glad och berättade att det fanns en tik till mig om jag ville ha. En svart-vit? Visste inte ens att de kunde vara bara svart-vita. Blev så klart helt såld på de glada kofläckiga valparna.

Här har vi lite varannandagsväder. Rätt så skönt faktiskt, jag är inte så bekväm med medelhavsvärme. Igår gjorde vi ett besök vid Valnäs och tittade på grottan med den självlysande mossan. Det är knappast ngn grotta egentligen, mer som ett stort hål man tittar in i, med glimrande mossa på väggarna. Mindes vad spännande det var som barn att gå dit, helt magiskt.

Det ösregnade så vi satte oss under en stor utskjutande berghäll och fikade. Luma lyckades tigga till sig både leverpastejmacka och vinbärskaka. Är det pickninick så är det, även för hundar.

En fin stor damm utanför vårt regnskydd..

Lön för mödan!

De sista dagarna har Luma grävt som en galning runt vårt lilla hus. Skam den som ger sig. Igår morse hade sorken satt sin sista potatis!

Regn idag. Det är det samma som att Luma ligger under täcket och myser i stort sett hela dagen. Promenad skedde under hot och tvång. Pliktkiss och pliktbajs, sen in under täcket eller mys i knät igen...

Riktiga hundar får jordgubbar till frukost..

..bebisar får smultron!

foto Cecilia Svensson

Eftersom jag faktiskt glömde vaccinera Luma innan jag åkte till Koster så var det bara till att pallra sig in till Strömstad Djurklinik idag. Strömstad är egentligen en riktigt mysig liten stad, men sommartid när det är en smärre invasion av turister, så är det inte så mysigt längre. Helst vill man bara uträtta sina ärenden i turbofart och sen åka hem till Koster med nästa färja.

Luma hatar att gå till hunddoktorn, hon blir en väldigt liten hund på bordet.

Den lilla svarta var också med. Rose-Marie sa ingenting när sprutan kom, men blev asförbannad när veterinären hittade några irriterande hårstrån långt ner inne i örat, som behövdes elimineras. Kanske man kunde rekommendera kevlarhandskar till veterinären nästa gång? Rose-Marie bits inte, men det smällde i luften av tänderna. Veterinären hon var urgullig och bara skrattade och tog fram en karamell. Det gillar vi.

Två väldigt trötta hundar kollapsade på Kosterbåten när vi åkte hem igen.

Luma och jag har agilitykomplex. Våra vänner är så enormt duktiga och det känns som jag måste kunna alla termer och handlingssystem som jag inte förstår, för att ens våga hoppa ett hinder. Dumt, jag vet. Det är bara jag själv och ingen annan som får mig att känna så. Dessutom har jag inga tävlingsmål så det borde ju bara vara roligt och inte kravfyllt.

Nu har vi iallafall tagit oss i kragen och hämtat några vedklabbar och byggt ngr hinder, försöker komma ihåg lite vad Cecilia har lärt mig.

Luma tycker såklart att det är askul, hon kastar sig som en raket över hindren. Rose-Marie kör mer skuttvarianten..

...eehh, lite hoppteknikhjälp får vi allt be om när vi kommer tillbaks till Göteborg.

När man är färdig kan man fortsätta jobba på sitt hål!